I Västerås kan de pålning, det hade varit något för italienarna förr

02 maj 2022 patrick pettersson
pålning

editorial

Pålning är en teknik som används inom byggbranschen för att göra ett underlag mer stabilt före man bygger en byggnad på en tomt. Är marken för mjuk och fuktig blir det nämligen svårt att få ett tungt hus att stå stabilt. Med dåligt underlag och dålig pålning kan en byggnad börja luta eller sjunka. 

I Italiens arkitektoniska historia har man haft sin beskärda del av effekter av frånvaro av, eller dåligt genomförd, pålning. Ett exempel är lutande tornet i Pisa som byggdes för 800 år sedan. Det tog över 150 år att bygga. En av orsakerna är för att det redan medan det byggdes började luta. Man försökte kompensera genom att få övre halvan att luta något inåt.

 

Lutande tornet i Pisa hade blivit bättre med pålning

Idag lutar tornet 5 grader fel. I slutet av 90-talet, före restaurationen, var lutningen 5,5 grader och tornet började komma farligt nära att rasa. Hade man, före byggandet började på 1200-talet, pålat marken ordentligt hade lutningen inte ens uppstått. Dock hade man behövt göra rätt sorts pålning.

Att bara köra ner träpålar i marken hade inte räckt långt, då dessa skulle ha ruttnat över tid och effekten skulle försvunnit snabbt. Med den tidens teknik hade man nog fått hacka till ordentliga klippblock och grävt ner dem i marken för att få tillräckligt bra effekt. Idag har man helt andra tekniker som gör ett sådant arbete enklare.

 

pålning

 

Om Venedig bara hade pålats bättre

En annan italiensk historisk plats som hade tjänat på bra pålning är Venedig. Staden är visserligen helt på pålar – men inte bra nog. I nutid – hundratals mil norrut – finns den kompetens de hade behövt i Venedig när staden byggdes. De som håller på med pålning i västerås besitter all den kunskap och kompetens som dåtidens italienska byggherrar bara hade kunnat drömma om.

Fler nyheter